Drömmar..

Bittersött liv.

En höstnatt vaknar lärlingen gråtandes.

Mästaren frågar lärlingen sin: ”Hade du en mardröm?”
Lärlingen svarar: ”Nej.”
Mästaren frågar: ”Var det en ledsen dröm?”
”Nej.” säger lärlingen.
”Jag hade en underbar dröm.”
”Men varför gråter du så mycket?” frågar Mästaren.
Lärlingen torkade av sina tårar och svarade tyst:
”För att drömmen jag hade aldrig kan gå i uppfyllelse.”

Finns Du?

Ibland undrar jag hur om döden verkligen är så hemsk,
Ser man ett magiskt och vackert sken där självaste
Gud välkomnar din själ eller är det bara materia som
någon annan kommer att få?
Kommer min materia finnas i en annan levande varelse?
Men vart tar min själ vägen?

Ja du, om Du nu finns, varför bestraffar du mig?
Vill du att jag skall känna din helige sons lidande?
Är min själ så viktig för Dig?

Du har inte lyckats med ett piss Din jävla skit!
Du kan inte ens ta min själ, den sålde jag för längesen!
Kom och ta mig om Du kan!

Jag är inte rädd för dig,
Du är ett värre kräk än Din lille Lucifer!
Jag är redan i Lucifers rike,

Som sagt jag väntar på Dig,
Så får vi se om jag kommer att underkasta mig Dig.

Livet börjar ljusna!

Visserligen hatar jag alla tills motsatsen är bevisad.
Mänskligheten är inte mycket bättre än kackerlackor,
En kackerlacka har till och med mer värdighet.
Mina axlar är läkta,
Vi vet vad det innebär,
Jag ska ta tillbaka min tron,
Hybris?
Knappast.
Jag föddes med gudomliga gener.
Nog om strykande,

Under detta år har jag lärt så mycket,
som jag aldrig har lärt mig under min
livstid.
Har kommit till så många insikter att
det nästan är skrämmande.

Framförallt att ALDRIG lita på en människa,
Egoism och illvillighet i dess renaste form
är det enda medel för att klara sig i denna
ruttna och korrumperade värld.
Synd att jag inte lärde mig detta i tid.

I fortsättningen kommer jag spotta på allt i
min väg och behandla människor som skit - precis
som de förtjänar att bli.
Min insikt är inte förvrängd; exempel efter exempel
har visat att man ska vara en haj som äter upp sina
egna syskon.

Ibland önskar jag att jag var en eldsprutande drake
som brände ner städer och såg familjer brinna ner
till aska och njuta av synen när barn skriker efter
sina förkolnade föräldrar.
Fy fan vad jag hatar människor.
Ni är ruttna.
Äckliga jävlar.

Mormor..jag ville säga så mycket till dig,

Saknar dig MorMor.
Det var fem år sedan du lämnade mig,
När du dog,
Dog jag.
Du var inte en kvinna,
Du var en Ängel.
Alla i byn hatade mig för att de ansåg mig vara ond.
Jag var sjuk,
Fick inte äta glass,
Trots det köpte du glass till mig,
Du fick mig att le.
Mormor...i min själ lever du fortfarande,
Jag kan inte förlåta mig själv att jag hade en viktig tentamen,
Syster och mor åkte direkt till byn,
Vill bara att du ska veta att jag klarade tentamen.
Än idag förstår jag inte varför just jag var din ögonsten,
Ditt favoritbarnbarn,
Sen din bortgång har jag bara varit ett klantarsel.
Jag behandlar mina nära och kära som skit.
Jag är så vilsen mormor,
Jag klarar inte ens se bilder av dig,
Jag skäms,
Skammen plågar mig,
Vill du veta varför jag inte åker tillbaka?
För att du fortfarande finns nånstans hos mig.
Jag kan inte åka tillbaka,
Jag klarar inte verkligheten - faktumet att du....

Du var alltid stolt över mig.

Du skulle bara veta...

Jag minns körsbärsträdet,
"Vår" lilla stuga,
Din grönsaksodling,
Hur du alltid skyddade mig,
Trots att jag gjorde ondskefulla saker,

Du skyddade mig alltid från demonerna,
Dom är tillbaka.

Fan....
Tårarna rinner,
Kan knappt se vad jag skriver.

Jag klarar inte mer..
Det känns jobbigt,
Snälla mormor,
Tala till mig,
Hjälp mig.


Älskar Dig så JÄVLA mycket.